Ingen återvändo... nu drar vi
Samtidigt har livet här i Tokyo varit underbart. Det har varit lagom stora utmaningar och vi har verkligen trivts. En skön blanding av härligt familjeliv, trevliga vänner och en cool stad som faktiskt inte känns så stor. De vänner jag har här kommer jag att sakna där hemma. Vi har ju hängt flera dagar i veckan på ett sätt som man gjorde när man pluggade. Det är en sådan lyx. Hemma är kompisarna uppbokade med olika aktiviteter och man bor längre ifrån varandra. Jag vet att jag själv brukar ha en ganska uppbokad kalender men är det något jag har lärt mig på denna resa så är det att skapa mer tid för spontaniteter. Något jag hoppas att jag kan bli bättre på. Sedan är det ju skönt att vi lever i en modern värld. Jag säger bara "thank God för den nya tekonologin".... Skype, Facebook, mail... Nu för tiden är det inte svårare att hålla kontakt med någon i Japan än i Höganäs eller i Västerås.
Ja, i morgon går planet. Nu tar vi hem Samuel till Sverige för första gången. Vår 8 månaders bebis på 10 kg. Han som är van vid alla japaner som ständigt nyper honom i kinderna och får honom att skratta... hur ska det gå ;) Nu får släkten ligga i lite. Sayonara fantastiska Tokyo! Det här har varit över förväntan. Självklart kommer vi tillbaka.
Leken fortsätter
Vid vårt hotell ligger Toys Kingdom ett paradis för småbarn som vi nu har provat. Filippa lekte non-stop från 10.30 till 14.30. Sedan var både hon och jag helt slut. Man gick från rum till rum som hade olika teman; ett dockskåpsrum, ett tågbanerum, klätterrum, legorum och ett rum med små minihus med kök och picknickbord utanför, där man kunde gå till en liten affär och handla, rum med träleksaker och pyssel, rum med dataspel...you name it. Samuel fick också vara med. Han provade rutschkanan, fick åka en liten karusell mm. Det var ganska hög ljudvolym i vissa rum men han lyckades ändå somna i min famn. Från detta typiska japanska så längtar jag nu efter att gå ut i skogen och plocka bär med barnen. Höra fåglarna och lbusa i trädgården ;) 
Så här ser många toaletter ut i Japan. Det finns ofta en liten stol på väggen där man kan placera sin bebis när man behöver uträtta sina behov. Supersmart!
Slutet närmar sig
Vi har också träffat en annan liten kompis, Jacob som 3 år, och gått på Childrens Castle. Ett helt femvåningshus med massor av kul aktiviteter för barn. De pysslade, målade, sprang runt i klätterställningar, bollhav och cyklade på diverse trehjulingar, spelade musik till en levande orkester mm. Saknar något liknande ställe i Stockholm.... "Rum för barn" känns väldigt tråkigt i jämförelse. Efter en halvdag på Childrens Castel så är man helt slut. Jag fick ha Samuel i babybjörnen på väg hem för Filippa däckade totalt i hans vagn.
Nu de senaste dagarna har hon hjälpt mig att packa och rensa. Lika snabbt som hon har packat ner saker i en låda så har hon rivit upp något skoj ur en annan.... trodde aldrig att vi skulle bli klara. Men idag, onsdag, var det dags. Leasingföretaget kom på morgonen och hämtade alla möbler och strax därefter kom tre flyttgubbarna som packade ihop hela lägenheten. Klockan halv fem var de klara och vi kunde åka därifrån till Tokyo Dome Hotel för att checka in. Vår 140 kvadrats lägenhet står nu alldeles tom och ekar. En märklig känsla... vårt äventyr här är snart över.
Här bor vi nu på 20:e våningen av 43.
Sayonara på Nationaldagen
För att avrunda och säga hej då ordnade vi en enkel "Sayonara-get-toghether". Vi bjöd in vännerna för lite vin och tilltugg innan vi gemensamt gick vidare till nationaldagsfirandet på ambassaden. Det blev en pratig och trevlig liten förträff. Maja, Daniel, Elias samt Jenny, Mats och deras tre barn var där. Anna kom också men utan familj eftersom Tora var sjuk. Vi saknade också Mia, Måns och Milton. Lille Milton ligger på sjukhus och behandlas för lunginflammation och RS virus :(
Efter några timmar åkte vi sedan vidare till svenska ambassaden som bjöd på en eftermiddagslunch ute på gården. Det blev en traditionell svensk bentolåda men potatissallad, köttbullar, paj mm. Baren utomhus bjöd på öl, grönt te och juicer. Det var en trevlig avrundning att mingla bland välbekanta Sweor och andra vänner. Filippa busade runt med barnen och Samuel hängde med som vanligt. Vi kände oss väldigt nöjda och glada över dagen.Gordon Ramsey at Conrad Tokyo
Väldigt japanskt att ta kort på maten för att sedan lägga ut på sin "matblogg". Mycket kretsar kring mat i detta land. Vi i Sverige har något att lära.
Avslutning
Hemmabus
Sayonara Tove-san...
Lycka till tjejen! Jag kommer att sakna dig. Vi ses på U2 i sommar.
Bamsekramar från oss.
Blött värre...
Senare på eftermiddagen åkte vi hem till familjen Jemdahl. De flyttar också hem nu så det var sista playdaten med Lucas och Simon på väldigt väldigt länge. Killarna har varit bland Filippas absoluta favoriter här i Japan så det kändes märkligt att säga hej då. Tyvärr bor de långt ifrån oss i Sverige så vi kommer verkligen att sakna dem.
Simon, Filippa och Lucas
Tjejhelg i Shanghai
Ni kanske undrar vad man gör en tjejhelg i Shanghai?! Den här staden rockar verkligen men det är shoppingen som drar mest. Till skillnad från Peking som är mer rörig, smutsig och där få kineser talar engelska så är Shanghai betydligt mer västerländsk, välordnad och relativt ren. Det är Kinas andra störtsta stad med 18 miljoner människor. Jag upplevde Shanghai som en väldigt trevlig stad att strosa runt i med flera shopping och affärsdistrikt. Sen är det ju inte helt fel att det är väldigt billigt också. Vi betalade t ex aldrig mer än 15 kronor för en taxiresa inne i stan 
Som småbarnsförälder är suget efter egen tid och sova sova sova enormt stort så det var inte svårt att prioritera aktiviteter. Maja som dessutom är gravid var ett perfekt sällskap och vi hade väldigt skoj. Hon hade bokat in oss på Hilton som låg mitt i de franska kvarteren. En av de mest kända shoppinggatorna, Nanjing Road, låg väldigt nära hotellet. Vi var även till antikmarknaden där vi köpte små buddor och jag fick även med mig en klocka (typ mini mini kyrkklocka) som hade en bön på kinesiska ingraverad. Den var väldigt fin så nu gäller det bara att hitta en plats för den hemma. Självklart besökte vi även mer oseriösa marknader som var fyllda med kopierade produkter av alla de slag. Om man inte kunde pruta tidigare så lärde man sig väldigt snabbt och vi kände oss väldigt nöjda med resultatet. 
Hela helgen tog vi det väldigt lugnt. En kväll beställde vi roomservice, läste böcker och svenska veckotidningar. (Daniel, Majas man, hade precis varit på tjänsteresa till Sverige). Nästa kväll besökte vi hotellets panorama restaurang med mat från Sechuanprovinsen.. mums. Det blev sammanlagt tre nätter och vi gick och la oss runt 10 varje kväll. Jag fick sova helt ostört i över åtta timmar.... åh vilken lyx. Väl hemkommen på måndagen blev det ett kärt och supermysigt återseende av lilla familjen. Man måste komma iväg ibland för att kunna njuta ordentligt av det man har hemma. Jag tror jag bokar in en tjejhelg varje år. 
När vi landade i Kina kom det in en patrull av "rymdklädda" människor som skulle utföra febertest på samtliga. Ingen fick lämna planet förrän testerna var genomförda. Detta pga av influensan som sprids över världen.Vi fick även fylla i ett formulär där de bl a frågade om vi hade umgåtts med grisar den senaste tiden ;)
Plåtning för "Mama"
I ett 27 gradigt Tokyo stod Filippa i bl a fakepäls, mössa, tajts och boots... ja det var ju höstmodet som skulle visas. Hon bet ihop när det behövdes och gjorde sitt bästa. Inget gråt och väldigt lite gnäll. Min lilla supergirl! Hon tyckte att det var spännande och kul men ibland blev det såklart långdraget och varmt. Maria (journalisten som låg bakom detta jobb) peppade barnen och fick dem verkligen att tycka att det var kul att byta kläder och stå framför kameran. Det var ingen hets utan allt gick i ett lugnt tempo, vilket kändes väldigt bra. Lina (fotografen) var ett riktigt proffs och hade flygits in från Sverige. Det var kul att se hur bilderna blev och jag hoppas på några kopior. Den 10 augusti kan ni se resultatet i tidningen Mama. I nästa vecka ska Lina få hjälpa oss med några familjebilder härifrån Tokyo. Det ska bli jätte kul.
In action
Pippi blev Pee pee
Först fick jag träffa Filippas grupp som bestod av åtta barn i 3 års åldern. Jag visade på kartan var Japan var och sedan var Sverige låg någonstans. Därefter fick de flyga med flygplanet. Det började rätt bra men spårade snabbt ur... alla ville gosa med Samuel, hålla i pippidockan och de drogs och slets i flaggan, flygplanet och boken. Yuko försökte prata med dem och skickade en sak i taget runt bordet men det hjälpte inte. Jag bara skrattade åt alltsammans. Kul att se att japanska barn inte alltid är så väldrillade. Jag tror inte att det hörde ett ord av det jag sa ;)
På eftermiddagen träffade jag nästa grupp som var lugnare och bestod av barn i 4-6 års åldern. För dem hade jag även tagit med mig en karta på Sverige med bilder till så att de fick se lite hur lanskapet och husen såg ut. De hade en hel del tankar och frågor så det blev betydligt bättre. De trodde att Pippi hette "Pee pee" som betyder kissa på engelska ;) Dagen avrundades sedan med eftermiddagsfika då barnen fick mumsa på ballerinakex. Framträdandena blev väl sådär men det var kul att träffa alla barn och det kändes väldigt skönt efteråt när det var gjort.
Filippas underbara fröken, Yuko
Sommarvärme och Kina i sikte
Just nu är det fantastiskt väder här i Tokyo. Runt 26 grader och strålande sol. Tyvärr saknar staden uteserveringar eftersom japaner helst ska vara bleka så sitter de gärna inne eller i skuggan. Man får istället gå till någon av parkerna för att njuta av sommaren.
Har föresten skaffat visum till Kina.... på fredag åker jag med Maja till Shanghai och är borta över helgen. Det ska bli så kul och fantastiskt skönt med lite "egen" tid. Kommer tillbaka på måndag igen. 
helt oslagbar - "hey there mommy"
"Liten Karin" hon var här...hon var här
Karin, småbarnsmamman från Västerås som inte har så många flygmil i bagaget var som född till globertrotter. Hon hade lagom packning, kunde sova hur lätt som helst på planet....även på flygplatsen i Peking utan att vara orolig att missa planet. Vem hade gjort det ensam!? Hon kände inte märkbart av jetlagen utan vände på dygnet direkt och lade sig för att sova senare än mig (vilket i och för sig kanske inte är någon större bedrift). Livet i Tokyo kom hon in i direkt. Jag satte henne på att äta nudelsoppa med pinnar första dagen...lite svårt ska det ju vara. Men inte ens det verkade vara någon konst. Jag tror hon kan allting ;) En av höjdpunkterna var vår utekväll med kareoke och barrunda. Är man i Japan så måste man ju bara passa på. Det var superkul att ha henne här och få visa henne lite av "mitt Tokyo". Stor bamsekram till dig, min modiga Karin.
Lite tjejsnack gör susen...
Go´morron
Samuel kan ibland vakna redan vid 0530...superpigg. Filippa som vanligtvis sover gott ända fram till 7-8 vaknar av dessa små gurglande ljud och kommer då uppsmygande. Själv känner man sig mindre gullig och försöker få barnen att ligga i sängen och mysa ... ett desperat försök att få sova några minuter till. Det blir dock aldrig så lugnt och mysigt som man hade tänkt sig utan brukar snabbt urarta. Så det är bara att kliva upp.. en ny dag har börjat. 
Kl 05.45
